Övning ger färdighet sägs det

Jag är inte bra på att vila. Trots att det är nödvändigt för att jag ska klara av vardagen. Den tiden jag får med extra energi fyller jag ganska snabbt med projekt; renovering, utflykter, trädgård, Fi, träning, festplanering och vad jag nu kommer på ’borde’ göras. Det går bra att påpeka. Jag behöver höra det gång på gång.

Idag efter min lediga dag, är jag inte piggare än när jag vaknade. Men jag har tagit stora kliv mot ett nytt kök. En vilsam sak: jag gick en extra runda i den sköna höstluften efter barnlämningen. Det är oerhört vackert ute nu. Jag hade behövt mer tid av ’ingenting’. Istället blev det räkningar, besök i förskoleklass, besök av tre hantverkare och golvshopping.

Och min huvudvärk har varit mycket bättre på sistone. Självklart finns det plus i tillvaron. Jag och sonen läste klart Bilbo idag. Äntligen! Igår tog jag min andra sånglektion, även det väldigt bra.

Men vilan. Glöm inte bort den. Tid utan måsten. Varje dag. Nu har jag snart tjugo minuter av sån tid innan jag borde släcka. Det blir ryggläge, blunda och andas, utan mål att somna. För att sen göra just det. Imorgon är det ju fullt ös på jobbet igen.

Tidiga signaler

Det här är en bra text. Jag skulle vilja bli bättre på att ta till mig sånt här. Delar vidare iaf.

”Om helgen inte räcker för återhämtning så är du på väg mot utbrändhet.”
http://www.dn.se/ekonomi/tidiga-varningssignaler-pa-utbrandhet/

Själv slutade jag med mina båda körer, när kroppen sagt ifrån med tre veckors förkylning. Sen gick det i nåt år till. Och som sagt, två rejält jobbiga händelser triggade antagligen min sjukskrivning.

Det stämmer ganska väl med artikeln det med.

Måndagsresan

Idag pratade vi om hur måndagar känns när vi gick till bussen. Minsta vill inte till skolan dessa dagar, trots att hon gillar den andra dagar. Det är svårt att släppa taget om ledigheten vi haft tillsammans och säga hejdå för en hel vecka. Det känns ändå som ett bra betyg på våran gemensamma tid. Jag håller med dem om att helgen varit bra. Mycket tankande av varandras sällskap. Igårkväll hann vi både bus i min säng före maten och massa läsning och kramar efter den.

Vägen till bussen gillar jag också, även om barnen alltid knorrar och vill åka bil. Det blir en annan typ av prat i promenaden. Och dessutom passar det perfekt med min pendlarbuss.

Jag gillar bussåkandet, och använder det till vila på olika sätt. En extra promenad från hållplatsen innan jobbet, telefonsamtal och chat med familjen, bara blunda, läsa bok, spamusik i öronen, planera renovering. Finns mycket jag gjort på min halvtimmes tur. Och bilen står så bra där i garaget. Även där är jag lyckligt lottad Fortsätt läsa ”Måndagsresan”

Fem kassar äpplen

Jag har alltså fem äppelträd i min trädgård. Det räcker kan vi säga. De har idag ’tvingat’ ut mig i solskenet i flera timmar och gett lite uppåtträning, eller vad det nu kan heta.

I år är planen att ta vara på alla sorter och använda när jag så småningom fyller 40. Då vill jag dessutom ha koll på vilket träd de olika kommer ifrån så vi har döpt dem. Det första trädet, som har slut på frukt nu, är en Transparent Blanche och i frysen heter klyftorna Tr.Blanche. Lätt, fint, bra. De andra träden har jag ingen aning om vilka sorter de är, men de ska ändå märkas upp. Trädet som hållt i hängmattan fick bli Tr. Matta, vilket snabbt förkortades till Tratta. Tr. Blanche blev Tranche såklart. Sen kom i snabb följd: trädet vid örtkullen, Trulle, trädet vid kojan, Troja, samt vinterträdet, Trinter. Men Trinter var för trist så det blev idag omdöpt till Traze, för det står bredvid Graze. Det är som en bok av Lennart Hellsing.

Fortsätt läsa ”Fem kassar äpplen”