I det lilla bor det stora
I det enkla ryms det djupa
En solstråle
En snödroppe
En kopp te
En vänlig hand
Titta noga så du inte missar underverken
Till faster och farbror i Götet
Mina tankar om det som ligger närmast hjärtat, eller pannloben.
I det lilla bor det stora
I det enkla ryms det djupa
En solstråle
En snödroppe
En kopp te
En vänlig hand
Titta noga så du inte missar underverken
Till faster och farbror i Götet
Mot kinden andas näsan med varma puffar
En hand ligger i ett hår
En tumme rör sig sakta i en handflata
Bröstkorgarna hittar sin långsamma rytm
Det är trassligt och varmt
Det är stilla
Dagen är slut och kvällen ska börja
Det är vila
Det är kärlek
Min kropp är stilla
Som en sten
Mina tankar fladdrar, de yr och skuttar, som en fjäril i lavendelrabatten eller ett barn som just fått nya vårskor. De är på jakt efter något att stanna vid.
Utanför rusar stormen, den sliter i fönsterspringan som för att ta sig in. Den piskar med magnolians grenar, den knuffar på solstolen. Den jagar vidare efter en gul plasthink med trasigt handtag.
Min kropp är stilla
Som en sten
Det blåser mot solen.
Det finns lä i ljuset.
Ro.
Te.
Jag är inte mätt, men det finns tid till det senare.
Ledig.
Ensam.
Jag har precis avslutat boken Svedd av Sandra Gustafsson, jag läste flera kapitel både igårkväll och imorse och det finns massor att tänka och säga om denna bok.
Den är svart, var min första tanke när jag la ifrån mig den. Men den har nog många färger. Den handlar både om hopp, kärlek, utsatthet, vad som formar oss, hur samhället tar hand om oss och mycket mer. På en skala 1-5 får den en stark fyra. Läs den!
Gustafsson beskriver känslor på ett knivskarpt sätt. Hon beskriver det underbara att vakna på morgonen och krypa intill sin kärlek och somna om värmd av mage mot rygg, lår mot lår och knäskål mot knäveck. Hon beskriver lyckan att busa med mamma på en gräsmatta, och skratta tillsammans så det porlar.
Idag för fyrtio år sedan föddes jag på sjukhuset i Kristinehamn, och fick för första gången träffa mina föräldrar. Sen dess har jag själv blivit förälder och träffat många andra vuxna och barn som lämnat spår i mig. Flera av dem har valt att fira med mig imorgon, vilket jag är oerhört glad och tacksam för.
I födelsedagspresent önskar jag mig bidrag till Läkare utan gränser och UNHCRs arbete för flickor på flykt:
Ge gärna en slant till Läkare utan gränser via swish till 900 60 32 märkt ‘Bref blir 40’ eller till bg 900-6032.
Pengar till UNHCR ges med fördel via min egen insamling till flickor på flykt.
Eller swisha mig direkt så skickar jag vidare.
Varför dessa ändamål?