Etikett: F!

Att vara människa som jag lär

Det är inte lätt att vara människa. Särskilt inte kvinna och feminist verkar det som. Jag är lyckligt lottad för jag märker det inte personligen, men desto mer tydligt i media. Det går nästan inte att göra rätt helt enkelt. Jag tänker på två mediala händelser och deras kommentarer främst, nämligen att Schyman kommenterade ett bröstskämt på internationella kvinnodagen och Kawesa har använt RUT-avdrag. Jag blir bara trött av alla kommentarer på dessa två händelser, men så lite irriterad och arg också. Det är bra, kreativt!

Jag är feminist och reagerar på sexistiska skämt varje dag, även internationella kvinnodagen, och kan trots det fokusera på den politik jag vill. Till exempel att motverka allt förtryck, i mitt hem, i Linköping, i Sverige, i media, i världen så gott jag kan. Det finns ingen motsättning i att inte gilla dåliga skämt och jobba för en bättre värld. De flesta människor har flera sidor och ganska hög kapacitet. Det är helt självklart så varför ska det bli en stor grej. Nu jobbar vi vidare mot en bättre värld, skiter i att dra sexistiska och rasistiska skämt, och fortsätter utbilda män, och kvinnor, om hur de undviker att förtrycka.

Fortsätt läsa ”Att vara människa som jag lär”

Individuell föräldraförsäkring

Jag är förundrad över att diskussionen om en försäkring från samhället på allvar förs med individens upplevelser som enda argumentation. Nu senast var det krönikan Vi skulle aldrig dela lika på föräldraförsäkringen i Expressen som fångade min uppmärksamhet. Den behandlar ett speciellt fall. Nämligen skribentens personliga erfarenheter av just sin familj. Det är självklart inget underligt perspektiv. Men om vi lyfter blicken från de enskilda fallen först, och tittar på det samhälle vi lever, och även funderar på hur vi vill ha det.

Det samhälle som jag ser som feminist, och givet bland annat SCBs statistik, ser kvinnan som den främsta föräldern och mannen som en bonus. Vi har kommit långt, men fortfarande ser det övervägande ut så här. Kvinnorna vabbar mest, tar ut mest föräldradagar och är de som oftast går ner i tid under småbarnsåren. Kvinnorna sköter finkläderna, flätorna, nya stövlar och kalasinbjudningar. Mammor ses fortfarande som högre risk att anställa eftersom de har högre frånvaro, kvinnor i stort eftersom de kanske kommer att skaffa barn. Detta gäller inte i samma utsträckning för pappor, och inte alls för barnlösa män. Det är fortfarande uppdelat i flick- och pojkleksaker fast vi tänker att vuxna kan ’leka’ med samma oavsett kön. Fortsätt läsa ”Individuell föräldraförsäkring”

Internationella kvinnodagen i mitt liv

Jag är feminist!

Jag vill att det ska synas i min vardag. Jag hoppas att det gör det. Att jag inte fastnar i invända mönster och föreställningar, utan reflekterar och agerar medvetet. I mitt arbete i F! är det på nåt sätt enklare, för det är stora frågor, viktiga. Våld i nära relationer, anti-militarism, anti-rasism, sextimmars arbetsdag, miljö och naturmedvetenhet, en likvärdig skola för alla och så vidare.

Men hur märks dessa frågor i min vardag? Hur uppfostrar jag mina barn till feminister, hur visar jag min omgivning vad det innebär, mina kollegor, släktingar och vänner. Jag vill ju visa världen att feminism är det enda vettiga om vi ska få en bättre värld. Då räcker det inte att skriva debattartiklar och hålla styrelsemöten och prata med andra feminister. Jag måste leva som jag lär. Såklart! Det ska ju alla göra.

Fortsätt läsa ”Internationella kvinnodagen i mitt liv”

En vanlig sketen tisdag

Först några ord om min dag: Vi har jobbat med nya problem på jobbet, diskussioner och undersökningar av nya algoritmidéer. Massa funderingar kring vad som kan funka och inte. Jag kände på mötet från 14 att kapaciteten fick ner rejält.

Efter jobbet hade jag sånglektion, vi övade stöd, klang, twang och lite annat.

Precis efter att jag landat hallen kom tre fina frön hem igen från extra lång pappavecka.

Jag tog kvällsmat i soffan med barn och berättelser runt och sen fikade vi kladdkakerester ihop.

Nånstans där tog jag helt slut!

Fortsätt läsa ”En vanlig sketen tisdag”

Styrelsearbete

 

Vad är det med att sitta i en styrelse som tilltalar mig? Jag har varit med i ett antal vid det här laget. Jag försöker minnas:

  • Ungdomsrådet i Visnums SMU
  • Ungdomsrådet i Linköpings SMU
  • Personalutskottet i Linköpings missionsförsamling
  • MAIs styrelse och sociala utskottet på Linköpings universitet

och så nu F! Linköpings styrelse sedan två år tillbaka. Undrar om jag inte suttit i åtminstone ett elevråd också… Är det nåt med makten? Eller med ansvaret, eller möjligheten att påverka? Eller är jag planeringsfanatiker?

Jag vet inte riktigt, men jag gillar att ha möten faktiskt. Att ses och diskutera och driva saker framåt. Den som sett något av mina skrivbord vet att jag inte har ordning på papper och det kan ju vara lite problematiskt i såna sammanhang, men jag tror jag har lätt att se samband, att driva till beslut och att samla ihop synpunkter. Fast jag vet att jag inte har lätt för att låta andra prata till punkt när det handlar om saker jag tycker om och/eller tycker om. Jag har iallafall aldrig märkt att nån vill kasta ut mig, Fortsätt läsa ”Styrelsearbete”