Vad betyder valet egentligen?

Jag undrar om du förstår vad det här valet betyder? För mig handlar det inte om högre eller lägre skatt, mindre barngrupper i förskolan och jämställda löner. 

Först och främst handlar det om liv och död. Ska mina partikollegor och våra väljare ses som värdiga att stanna i Sverige? Valvakan blir en rysare för oss. Valresultatet påverkar oss in på skinnet. Vilket Sverige vill väljarna ha?

Om Sverigedemokraterna får mer makt blir retoriken hos alla än brunare. Det har vi redan sett. Det blir ok att hata (aka skylla på) både invandrare, hbtqpersoner och feminister. Sjuka, utsatta och marginaliserade individer pekas ut som fuskare, lata och parasiter.

I min värld vill alla göra sitt bästa. Ingen människa är en parasit, ingen människa är illegal. Vissa har bättre förutsättningar än andra på vår resa genom livet, och vi får hjälpas åt att göra världen lite bättre för oss själva och varandra.

Så när vi har röstat för en politik med fokus på mänskliga rättigheter, då kan vi prata om ersättningsnivåer, kollektivtrafik och kultursatsningar. Innan dess fokuserar vi bara på vår överlevnad.

Orden sviker. Jag står inte ut med att tänka på möjliga utgångar. Jag står inte ut. Och då är mitt enda “fel” att jag är frånskild kvinna. Så jag fortsätter kampanja för att mänskliga rättigheter ska vinna den nionde september.

Snälla hjälp mig undvika mardrömmen.

Kram

Fikakaka

Jag har ett Coopkort som jag använder ganska regelbundet och får därför tidningen Medmera hem i brevlådan en gång i månaden, ihop med en faktura och massa plast.

Denna tidnings huvudskribent, matkreatören Sara Begner, och jag har inte riktigt samma inställning till kolhydrater så jag brukar inte fastna för så många recept i den. I februarinumret nu var det dock två som jag slog till på direkt, varav ett var Saras ”fantastiska fikakaka” som syns här på bild. Så spännande att baka med grönsaker tycker jag. Jag saknade lite saker och gillar inte visst annat så det blev några justeringar innan den åkte in i ugnen. Fortsätt läsa ”Fikakaka”

Morgonfallerande

Som bekant så finns det sämre och bättre morgnar. Tanken var att jag skulle gå upp strax efter sex och meditera och träna för att sen hinna med tidiga bussen. Kroppen ville liksom inte idag. Med träningskläder på mediterade jag på mattan och sen sögs jag ner på den mjuka fina. När jag tog mig upp igen så gick benen rakt tillbaka till sängen med träningskläderna på. Fortsätt läsa ”Morgonfallerande”

När vab kommer lägligt …

Det går så bra. Jag mår så bra. Schemat har varit fullt med roliga saker, lite jobbigt att aldrig vara hemma nån kväll, men det blir en annan gång. Jag har sagt tack och hej till läkare och arbetsterapeut och jobbat heltid med föräldraledighet i några veckor. Så himla väl fungerande, har jag tänkt.

Och så kom det en helg, med logistikproblem, en superkul fest, och en missad möjlighet. Tvätt och matbeställning klarades med nöd och näppe, jag hamnade i sängen vid sextiden, med tankarna på en söndag för två och ett halvt år sen. Tårar och några otrevliga ord som ville sägas. Det blir självklart vila på måndagen. Nåt har jag väl lärt mig… Fortsätt läsa ”När vab kommer lägligt …”

Föreningslivet och #metoo

Egentligen är jag inte förvånad över hur sociala medier svämmar över av #metoo jag vet ju hur vanligt det är. Det får mig att fundera över min egen historia, och jag har ingen berättelse som jag lagt på minnet som platsar under taggen. Men tankarna vandrar vidare.

Jag har varit deltagare och ledare i föreningslivet från det jag var 9 till typ 23. Jag har gått otaliga scoutledarutbildningar, varit scout och ledare i flera olika grupper, sjungit i flera körer, varit på massor med läger och suttit i två styrelser med ansvar för ungdomsarbete. Inte nån gång kan jag minnas att vi pratade om kroppslig integritet, eller om nån handlingsplan vid trakasserier eller övergrepp. Och då är ju inte kyrkan särskilt förskonad från sexuella övergrepp genom historien även om inte just ‘min’ frikyrka varit i blåsvädret, så verkar det väldigt förmätet att tro att problemet inte skulle funnits. Har jag nånsin sopat nåt som liknar ‘pojkar är ju pojkar’ under mattan så är det bedrövligt. Fortsätt läsa ”Föreningslivet och #metoo”

Tid för återhämtning

Den vanligaste vägen på min promenad går över en myrstig. Där är full aktivitet och i morse funderade jag på om myror behöver återhämtning. Om inte, så vad är det som gör att levande varelser behöver återhämtning? Rovdjur vilar ju ofta, jag tänker mig att småfåglar nästan aldrig gör det. Det går lätt att hitta bilder på chimpanser som vilar när jag letar. Min bild är att djur som inte är människor alltid gör de de behöver i sin naturliga miljö, så vad är det som gör att vi människor är så dåliga på det? Vi blir sjuka både kroppsligt och mentalt i allt större utsträckning. Idag firas tydligen Den stressfria dagen och på radion hör jag ett reportage om att god sömn numera är en statussymbol. Ganska tydliga tecken på att något är sjukt, när vi behöver bli påminda om att människan måste sova och ibland ta pauser.

Vad är återhämtning? Jag har alltid tänkt att jag behöver min egna tid, för att göra mina egna saker. Till exempel sjunga, träna, läsa bok och sånt. Men så smått börjar det sjunka in att det faktiskt inte är återhämtning, det är fritid. Vi människor behöver balans mellan våra tre cirklar, en del har sett dem, cirklarna, kanske hos en terapeut efter att ha insjuknat, eller så är ni lyckliga och fattat innan det gått i diket. Oavsett så är det så här:

Vi behöver balans mellan arbete och fritid – och tid för återhämtning.

Fortsätt läsa ”Tid för återhämtning”