Poesi

Jag har aldrig läst poesi på nåt strukturerat sätt. Jag gillar de klassiska verken som ”Visst gör det ont när knoppar brister”, men inget mer än så. Däremot slukar jag skönlitteratur i perioder. Jag har kanske tänkt att jag mer är teoretiker, en som skriver med ett mål att förmedla nåt speciellt. Varje blogginlägg vill jag oftast berätta nånting med. Under våren 2017 började jag skriva dikter, den första dök oväntat upp när jag satt i solen i min trädgård. Även de efterföljande föddes i samklang mellan våren, naturen och mitt vardagsliv med utmattning. Nån blev till på bussen, nån i ett möte, nån på grund av oväder.

Här samlar jag de som fötts hittills. Jag vet inget om dikter. Berätta gärna vad du tycker, och hur jag kan skriva på ett bättre sätt. Jag ser fram emot var detta ska ta vägen. Läs också mina tankar om detta projekt på bloggen. Den texten skrev jag nån gång i mitten av fjärde veckans skapande. Jag tänker att en dikt om dan är lagom, både att läsa och att skriva. Ibland blir det mer, ibland mindre, som med livet.

Vårtecken eller Vårdagar

För första veckan finns dikt ett – dikt sju.
Till andra veckan skrev jag dikt åtta – dikt fjorton.
Tredje veckans sju dikter tog lite längre tid.
Fjärde veckan har också sju dikter, och jag är stolt över det jag skapat hittills.

Visst är våren längre än sex veckor, men det blev inte fler vårdikter.

Sommartankar

Tankar under sommaren helt enkelt.

Höst

Septemberbilder